tisdag 20 oktober 2009

Kvällsmackan i knät..

Vad vore väl en tvkväll utan kvällsmacka & te?
I Marias värld.. Värdelös!
Det är njutning att ha 3 söta ungar i pyjamas sött sovandes på övervåningen, mackan på bricka i knät, te koppen brevid och DESPERATE HouseWifes på tv:n.. ännu bättre är att efter detta så fortsätter det roliga.. Christine och sen kommer.. Brothers and Sisters.

Kan inte bli så mycket roligare än såhär i en hemma mammas liv !! ;-)

4 kommentarer:

  1. Det låter som en toppenkväll! Mysigt med mackor, te och tv ju :)

    Sv: Ja synd att det inte va en tävling. Du gissade helt perfekt ju! :)

    Kramar Elin

    SvaraRadera
  2. Hej Maria,
    du ska veta att din kommentar muntrade upp mig såhär på kvällskvisten :) Ligger annars på soffan med feber och värk och bara våndas!

    Jag kan hålla med om att det är orättvist att jag har en massa systrar och du har en bror. Kanske att vi kan bytlåna - jag har alltid velat ha en bror som kan beskydda mig - det vore väl rättvist?! Hihi. Det var en hel del tjafs oss systrar emellan då man var liten men idag är de mina allra bästa vänner :)

    Du slog huvudet på spiken, det är till just butiksledare jag läser! KYutbildning är det också(eller YH som det heter nuförtiden). Har du gjort något liknande? Såg i din profil att du arbetar i klädbutik då du inte är mammaledig. Efter att ha skummat igenom din blogg måste jag också passa på att säga - jisses vilka söta ungar ni har, riktiga charmtroll med så vackra färger! När jag blir stor ska jag också skaffa smått, men mina lär bli lintottar med fräknar och isblå ögon :)

    Kramar Ia.

    SvaraRadera
  3. Försökte just posta en kommentar men tror inte att det gick vägen...

    Din kommentar muntrade verkligen upp mig såhär på kvällskvisten :) Ligger annars på soffan med feber och värk och bara våndas!

    Jag kan hålla med om att det är orättvist att jag har en massa systrar och du har en bror. Kanske att vi kan bytlåna - jag har alltid velat ha en bror som kan beskydda mig - det vore väl rättvist?! Hihi. Det var en hel del tjafs med systrarna då man var liten men idag är de mina bästa vänner :)

    Du slog huvudet på spiken, det är till butiksledare jag läser! KYutbildning är det också(eller YH som det heter nuförtiden). Har du gjort något liknande? Såg i din profil att du arbetar i klädbutik då du inte är mammaledig. Efter att ha skummat igenom din blogg måste också passa på att säga -jisses vilka söta ungar ni har, riktiga charmtroll, de har så vackra färger :D När jag blir stor ska jag också skaffa smått, men mina lär bli lintottar med fräknar och isblå ögon :)

    Kramar Ia.

    SvaraRadera
  4. Efter två år på min tidigare arbetsplats märkte jag att det tyvärr inte fanns någon möjlighet för mig att avancera, då såg jag den här utbildningen som ett bra alternativ till att harva vidare på samma position. Även om takterna sitter i då det gäller pluggandet så saknar jag "livet i butik" något otroligt. Under min tid på de arbetsplatser jag befunnit mig på har jag haft förmånen att ta ett stort ansvar, vilket jag får tillgodoräkna mig inför kommande praktik. Jag har med andra ord enbart tre kurser kvar att, vilka i stort sett är klara till jul. Jag letar runt lite efter något spännande på arbetsmarknaden just nu - man vill ju så gärna arbeta för ett företag som ligger en varmt om hjärtat!

    Är det på JC du arbetar - tänkte på bilden i ett inlägg lite längre ned på sidan? Det måste kännas roligt att vara en del av ett så stort och stabilt företag där det faktiskt finns möjlighet att avancera om man visar framfötterna? Jag tror inte att någon utbildning i världen kan motsvara den erfarenhet ett butiksjobb på heltid ger, många i min klass kommer mer eller mindre direkt från gymnasiet och har aldrig satt sin fot bakom en kassa eller på ett butiksgolv... Men just nu känner jag att det är kul att få ett papper på att man "kan" ditten och datten. Får man fråga vilken utbildning du har ställt in siktet på? :)

    Hihi, det där med "när jag blir stor" hänger med ännu. Det uttrycket får en att känna sig lite yngre åtminstone i det ögonblick man knapprar ned det på tangenterna :D Hur gammal är din äldsta? Som jag skrev i ett inlägg igår - "Tänk att man själv börjar komma upp i den åldern... Den åldern min mamma och pappa var i då de bestämde sig för att skaffa just mig!"... Då känns allt så "på riktigt" helt plötsligt.

    Kramar.

    SvaraRadera