Tröttis..

Måste erkänna att det börjar kännas att barnen inte har fritids längre.. Är så trööööööött på all matlagning, nu är det inte bara middag och kvällsmat utan dessutom mellanmål.
Och det eviga tjatet om att de inte har nåt att göööööööra..



Destiny kommer hem själv från skolan som senast kl 14, och det är bara 2 av 5 dagar.. De andra 3 dagarna slutar hon redan vid 13.
Och Damien är till 14 tre dagar, till 13 en dag och helt ledig 1 dag.



Vissa dagar hinner jag bara lämna på skolan, gå hem, slö titta på de härliga förmiddags programmen, äta nåt och sen ska jag helt plötsligt hämta igen eller så kommer Destiny hem.




Och varje dag har de kompisar hemma, så fort kompisarna kommer hem från skolan så ringer de på vår dörr och ibland (ofta) har jag 6 barn här hemma i vår lilla lägenhet.


Jobbigt men jag tycker att de ska få leka. Det är viktigt att ha kompisar och mamma har alltid låtit mig och Danne ha våra kompisar hemma när vi velat.
Hon resonerade så att om de fick vara hos oss så visste hon alltid vilka vi umgicks med och var vi var.
Jag hade kompisar som kände sig så hemma hos oss att de själva gick och öppnade kylskåpet för att ta nåt att äta.. lite väl extremt men mamma sa aldrig nåt om det konstigt nog.



Jag har alltid uppskattat det och tycker att hon gjorde rätt (förutom det där med kylskåpet då.. fattar inte hur hon stod ut).
Det är jätte viktigt att veta vilka barnen är kompisar med och jag tror de kommer fortsätta ta hem sina kompisar till oss hellre än att vara borta hos andra även när de blir större och på så sätt kommer jag förhoppningsvis kunna ha lite bättre koll på dom.




Man får ju tänka långsiktigt ;-)




Men det är inte alltid kul att ha hela hemmet invaderat av andras ungar för alla barn är inte speciellt väluppfostrade.


Jag hade personligen skämts halvt ihjäl ifall mina barn stod och hängde vid en annan familjs matbord med tungan ute och frågade vad det blev för mat för att sen beklaga sig över hur hungriga dom var.. :-)


Inte så att jag aldrig ger dom mat.. men jag kan inte bjuda 2-3 barn på mat varje dag.



De senaste dagarna har jag trots att jag gärna vill kännt att jag inte riktigt orkar med deras kompisar här varje dag.
Jag och Lilleman får ju aldrig tid för vila på dagen för tiden är så knapp.
Och när barnen sen kommer från skolan så är det ju full upp passning tills de lägger sig vid 8..

Och då är jag så trött att jag inte orkar nåt annat än att ligga knäpp tyst i soffan eller sängen med datan eller tv:n som sällskap och med Dion sovandes på bröstet.



Jätte kul sällskap för D :-)